Image

Cirkulära flöden – Regeringens strategi och handlingsplan & verkligheten inom hygienprodukter

EU har satt upp mål om att gå från linjära flöden till cirkulära flöden. Målet är ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan. Handlingsplanen kom 2020 och allt som handlar om omställning är för sent, men bättre sent är aldrig.

Nu har även Sveriges Regering har satt upp en strategi och en handlingsplan för att genomför omställningen och Naturvårdsverket arbetar med frågan, enligt hemsidan.

I Regeringens strategi framgår att Sverige är ett föregångsland med innovationer och innovativa bolag som även då kan hjälpa andra att bli mer hållbara.

Vi behöver fler innovationer för att bli mer hållbara. Det är redan i produktutvecklingsfasen som en produkts hållbarhetsnytta bestäms till stor del.

Olika sätt att ställa om till en mer hållbar konsumtion för verksamheter

  1. Att sluta konsumera en produkt helt
  2. Att ersätta en befintlig produkt man konsumerar med något som är mer hållbart
  3. Att sluta köpa en produkt som man inte ens kommer att konsumera utan som direkt går från tillverkning till avfall efter förvaring tex. bunkring (som skapat ytterligare utsläpp)
  4. Att ersätta en befintlig produkt som förstör material som behöver ersättas / renoveras
  5. Att ersätta en befintlig produkt som kräver konsumtion av ytterligare produkter
  6. Att ersätta en befintlig produkt som vi blir sjuka eller skadade av

För att lyckas med den hållbara omställningen behöver vi två saker. Innovationer och verksamheter som implementerar innovationer.

Det är dyrt att driva innovationsbolag. Det kräver ofta flera års forskning och framtagande av prototyper och modeller och sedan eventuellt studier och i bland kliniska studier för att bevisa funktion och nytta med produkten. Men innovationer helt nödvändiga för omställningen. 

Under utvecklingsfasen har innovationen dessutom skapat ökade utsläpp. Det blir därför viktigt att fokusera på steget GO TO MARKET som man kallar det i USA.

Hur når man ut med produkter som skapar ett lägre fossilt avtryck när de befintliga fossilbaserade lösningarna har flera fördelar?

Befintliga lösningar ifrågasätts sällan eller aldrig.

  • Inget eller låga krav på bevisning och studier då det redan är en accepterad ”sanning” eller standard
  • Inget behov av att investera pengar i marknadsföring eller driva försäljningsorganisation, kunderna vill redan köpa produkten, ibland utan att ens känna till att det finns alternativ.
  • Lågt pris på grund av massproduktion

En annan fördel som etablerade fossila produkter åtnjuter är att i Sverige älskar vi att handla, men tycker det är jobbigt när någon ska ”sälja” något till oss. Speciellt om vi redan tycker att vi köpt något som är bra och är nöjda med det. Då handlar vi gärna vidare det vi redan köpt både som idé och produkt tidigare.

Jantelagen kommer in och man ifrågasätter hellre en säljare än sitt eget tidigare fattade beslut. Alternativt beslutet att följa tidigare inköpares beslut, om det är en standard som varit sann i flera generationer.

Ett exempel från verkligheten

Låt oss ta vårt exempel från hygienbranschen med vår innovation alkoholfri handdesinfektion och konstatera att vi behöver hjälpa oss själva innan vi kan börjar hjälpa andra. 

Strategin pekar ut fyra fokusområden som särskild viktiga för att nå visionen:

  1. Hållbar produktion och produktdesign. 
  2. Hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster. 
  3. Giftfria och cirkulära kretslopp. 
  4. Drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller. 

Vi anser oss uppfylla båda delarna av påståendet innovativa bolag med innovationer, samt punkterna 1-3 ovan. Den 4:e väntar vi på från Regeringen.

Sverige har en lång historik av innovationer så det finns säkert gott om liknande innovationer med samma potential till minskade utsläpp. 

Vår etanolfria antibakteriella teknik är utvecklad i Landskrona och säljs till i princip alla olika typer av branscher och är registrerad i ett 20-tal länder. Kliniska studier finns i mängder och produkten används idag inom både Svensk och internationell vård. Funktionen kan alltså anses både dokumenterad och accepterad.

Etanol fasas ut ur biltankar på grund av den fossila omställningen. Lika naturlig tycker vi det borde vara att inte tvätta händerna i etanol, när det finns alkoholfria alternativ.

Dagens lösning som marknaden erbjuder är fossilbaserad. Etanol är extremt fossilintensivt att framställa och för att få den antibakteriella effekten måste koncentrationen vara 60-70-80-85%. Det går helt enkelt inte att bli fossilfri med dagens teknik där man framställer 3-4 spannmål med fossildrivna fordon som skall fermenteras och destilleras för att bli etanol. Effekten är kort. 30s på handen och eftersom det är en lättflyktig vätska och dessutom ett lösningsmedel skapar det både ånga som vi andas in och skador (nya utsläpp) på material och händer. Då köper man en onödig handkräm och så är utsläppskarusellen igång.

Hållbarhetsarbetet börjar i slutet på livscykeln av produkterna. Det är avfallet som till stor del avgör hur ohållbara vi var i vår konsumtion. Går det att återvinna är intressant men ännu mer intressant är – går det att undvika att avfallet uppstår helt? Detta i linje med avfallshierarkin.

Svenska verksamheter och myndigheter bunkrade under brinnande pandemin (inte direkt ett inkluderande beslut, men så handlade man i panik) stora mängder alkogel. Den har nu börjat gå ut i datum och insamlingsbolagen har fått köra skytteltrafik från bunkringslager till avfallsåtervinningen för att produkterna ska kunna eldas upp.

Vi pratar alltså om produkter som inte ens använts en enda gång. 

  • Undvik att köpa produkter som bunkras, det skapar enorma mängder utgångna produkter och utsläpp under lagring och destruering och har inte ens konsumerats EN gång
  • Välj ej faroklassade produkter så att det är möjligt att välja förpackningar med hög plastreduktion (tex. bag-in-box 86% mindre plast)
  • Välj produkter som inte skapar andra utsläpp (tex. köp av handkräm, renovering av golv, förstörda sjukhusbäddar, inköp av nya instrument)

När vi kontaktar svenska verksamheter är ett vanligt svar:

Vi har inget behov av produkten. Vi har redan upphandlat alkogel. Vi har ett stort lager med alkogel (ofta utan tillstånd fast det är tillståndspliktiga volymer pga brandfaran).

Det är alltså inte endast mer innovationer som krävs utan en ny generation inköpare eller innovativa lösningar från upphandlingsmyndigheten i hur man skall bedöma, utvärderas och upphandla innovativa produkter.

Nu har Sveriges Regioner och kommuner skapat ytterligare en enhet. Hållbar Upphandling. Det är definitionen av en oxymoron. Två ord som står i direkt motsatsförhållande bildar en oxymoron. Ett lika ovanligt ord som hållbara upphandlingar.

Svenska upphandlingar har under många år varit drivande i att skapa stora koldioxidutsläpp. Pris pris pis. Det verkliga priset blev stora utsläpp. 

Sedan tidigt 1900-tal har någon typ av upphandlingsförfarande använts i syfte att bevara det allmännas intresse. Som leverantör till ett flertal myndigheter har vi förstått på misstänksamheten hos myndigheter att det skall tillkomma orimliga frakter, skyhöga servicekostnader eller att vi presenterar avtal som skall vara svåra att ta sig ur. Det verkar alltså som att den typen av affärsmetoder är vanligt förekommande. En del leverantörer till det allmänna ser sig helt enkelt inte själva som en del av det allmänna utan vill göra en större fördelning av det allmännas resurser till sin egen fördel. 

Det verkar alltså finnas ett behov av att detta är reglerat, i allas intresse. 

Upphandling blir lösningen. Men det blir också problemet. 

Fokuset i upphandlingar har varit pris. Övrigt har definierats under skall kraven och sedan är det lägst bud vinner. Som en omvänd auktion.

Med ett tunnelseende på inköpspriset istället för ett perspektiv på helheten så som kostnaderna transporter, hantering, lagring, tillstånd, användning avfallshantering, ökad konsumtion av andra artiklar, kostnader för avfallshantering och destueringsavgifter har vi skapat nya kostnader och onödiga utsläpp. 


Det var billigt. Men det blev dyrt. I det allmännas intresse finns nu helt plötsligt nya parametrar att beakta. Vi står inför en enorm omställning som behöver göras på grund av de stora utsläppen som gjorts och som fortsatt pågår. Upphandlingarna, lagen om offentlig upphandling (LOU) och systemet har bidragit till ökade utsläpp. Det är inte alltid de bolagen som fokuserat på lägsta pris också fokuserat på att bidra till de lägsta utsläppen. 

Att tänka i hela livscykler av produkter har inte tidigare varit vanligt men är numera ett måste. Där kommer fåglar som svanen och svalan in.  Vi väljer sånt som har fått en fågel av någon form på förpackningen. Då kan vi säga att det är miljövänligt. Men vissa produktkategorier har inte den typen av märkning. Handdesinfektion är en sådan kategori. Under pandemin tillverkade Agroetanol 2 miljoner liter etanol i månaden. Det motsvarar 5 miljoner av den fyrkantiga flaskan som vi numera ser i alla offentliga rum. Många av dem köptes upp just genom upphandling. 

Vi fick 15 minuter med Hållbar Upphandling att presentera våra miljöfördelar med alkoholfri handdesinfektion. Under mötet tittade representanten på klockan ett antal gånger och när det närmade sig tiden sa han “snart är tiden ute”. Jag tänkte att han menade tills vi är framme vid 2030 men det var de 15 minuter vi fick att berätta om ett hållbart alternativ som var slut. 

Ett konkret exempel 

Kalmar Tingsrätt fick problem med handsprit. Förstörda golv, tillbud med en anställd som fick den introkade alkogelen i ögat när hen tryckte på förpackningen och valde att byta till alkoholfri desinfektion. Det gjorde även tingsrätterna i Ångermanland, Nacka, Gävle, Jönköping, Norrköping, Blekinge tingsrätt samt Högsta Domstolen. Domstolarna såg fördelarna med produkten och tog egna beslut utanför upphandlarens förslag, men inom LOU med direktinköp. 

Vi tänkte att detta kanske kan vara intressant för Domstolsverket centralt att upphandla så att fler domstolar kan bli hållbara. 

Vi presenterade  vår produkt för Domstolsverkets upphandlingsansvariga och fick beskedet att man inte kunde tvinga domstolarna att handla det som upphandlats på grund av att domstolarna är egna myndigheter. 

Nej, det är väl en bra sak, tänkte vi att inte fler blivit tvingade att vara ohållbara och berättade om fördelarna med att välja alkoholfritt som inte är brandfarligt, ej går att berusa sig på eller behöver hanteras som farligt avfall. Det blev i samtalet tydligt att en upphandlare sitter på stor makt och att fritt tänkande domstolar inte var något man uppskattade. 

Dessutom hade Domstolsverket redan upphandlat alkoholfri desinfektion, meddelade man. 

Jo men ingen köper ju det som upphandlats, inte ens på Domstolsverket eget kontor hade man valt den alkoholfria lösningen verket själva upphandlat. Man köper in handsprit och förpackningarna slängs i plaståtervinningen. Fel anser vi på Hygiene of Sweden. 

När vi tar upp återvinnings problematiken hänvisar upphandlaren till att “då får man inte hälla ut Whiskeyn på fredagskvällen i vasken heller?”. Vi sa att vi jobbar med kemikalier inte livsmedel men att vi inte tror att det är så många som häller ut whiskey men att det var en intressant fråga. Även om det kändes som fel sammanhang. Vi förklarade att arbetar mot verksamheter inte privata konsumenter av alkohol.  

Varför denna symboliska hållbarhet och inte en omställning på riktigt undrar vi? 

Nu har domstolen själv fått kontakta Domstolsverket för att efterfråga att den produkt som man vill köpa skall ingå i upphandlingen nästa gång. 

Många verksamheter har redan fullt upp med sin dagliga verksamhet. Där borde upphandlingsenheterna vara ett stöd och mer lyhörda för hållbara lösningar för de verksamheter som vill ställa om på riktigt. Domstolarna har tur. De är egna myndigheter. Men även alla andra myndigheter och förvaltningar i Sverige kan göra egna val. Och om inte upphandlaren har börjat tänka hållbarhet kan verksamheten göra det och ta egna hållbara beslut. 

Hur de två orden Hållbar och Upphandling går att kombinera förutom i text kommer till stor del att avgöra vart Sverige står klockan 23.59 år 2029. 

Källor

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/pagaende-arbeten/avfallshierarkin-visar-stegen-vi-behover-ta/

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/cirkular-ekonomi/nationell-strategi-for-cirkular-ekonomi/

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/cirkular-ekonomi/

SAFETY INFORMATION

Use disinfectants safely. Always read the label and product information before use.

Biocider ska användas på ett säkert sätt. Läs alltid igenom etiketten och produktinformationen före användningen.

Subscribe to Hygiene News

Fill out your email below and get our biweekly newsletter with the latest news and special offers.
We do not share emails. We follow email regulations. You can unsubscribe at any time.