Farligt avfall slängs i vanlig plaståtervinning. I ett brev till chefen för kemikalieenheten på Naturvårdsverket Erika Nygren uppmanar därför Hygiene of Sweden Naturvårdsverket att linjera sin nationella vägledning med EU:s direktiv kring hantering av farliga kemikalier i avfallshanteringen.
Bakgrunden är EU:s nya lagstiftning om att förpackningar ska tömmas på sitt innehåll innan de hanteras som förpackningsavfall, för en ökad materialåtervinning, som nu implementerats (delvis) i Sverige.
I övriga EU länder gäller krav om att förpackningen är tömd på innehåll och bedöms som så kallat ”nominellt tömd” innan den kan klassificeras som ett förpackningsavfall. Om inte förpackningen är inte fri från faror pga sitt tidigare innehåll ska den hanteras som farligt avfall.
Etanol som substans är klassificerat med både fysiskaliska och kemiska faror. De fyiskaliska farorna med etanol är att det är en mycket brandfarlig vätska samt att vid en optimal blandning med luft kan etanol bilda en explosiv atmosfär. Det är i nästan tomma förpackningar i värme som tex. under sommaren som detta kan uppstå varför MSB ger information om att handspritsförpackningar ej bör förvaras i bilen under perioden. Av gnistbildning som kan uppstå vid tex öppning och stänning av dörrar kan ångan antändas. På samma sätt utgör ej helt tömda handspritsförpackningar en risk under avfallshanteringen. Det förekommer bränder både i bilar så kallade tippbränder enligt Näringslivets Producent Ansvar som ansvarar för insamlingen av förpackningar. Med tanke på Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 §) i miljöbalken borde alltså det mest naturliga vara att hantera alla förpackningar med okända risker som farliga.
Nominellt tömd är ett begrepp som definieras som att det inte finns produkt kvar i förpackningen. Ett exempel beskrivs av EU genom att ta upp Österrikes vägledning att en förpackning ska vara droppfri. Det görs genom att den ska stå upp och ner i 5 minuter och bli droppfri, sedan ska den kunna vändas en gång till utan att den droppar. I Storbritannien har myndigheterna gått ännu längre och tillsammans med kemikaliebranschen tagit fram en lagstiftning på att alla förpackningar som innehållit en farlig kemikalie ska anses som farliga, tills dess att motsatssen har bevisats. Svenska privata aktörer har själva gjort likande desinfektioner för att hantera kundernas förpackningsavfall korrekt.
I tillägg till Naturvårdsverkets vägledning som på hemsida har Erika Nygren chef för kemikalieenheteen även gått ut i en debattartikel med att handspritsförpackningar som upplevs som slut i normalfallet ska anses som ofarliga och återvinnas som plast. Detta för att öka plaståtervinningen. Men det är fel. Plaståtervinning är viktigt men det är inte överordnat att hantera farliga kemikalier korrekt som avfall dvs som farligt avfall.
Marknadschefen för Sveriges ledande tillverkare av handsprit har gått ut med information till sina kunder om att det går bra att slänga förpackningar som fortfarande innehåller produkt i plaståtervinningen. Detta trots att deras eget säkerhetsdatablad för produkten säger det motsatta och att det i EU:s lagstiftning tydligt framgår att om en förpackning fortsatt innehåller produkt är det inte ett förpackningsfall utan ett så kallat restavfall, i detta fallet ett farligt sådan.
Naturvårdsverket mailade till Kemikalieinspektionen och frågar om man kan ”komma undan” säkerhetsdatablad i sammahanget om det inte är så stor koncentration farliga kemikalier. Men en handsprit innehåller ju normalt 60-85% etanol så frågan är svår att förstå i sammanhanget.
Vi gick igenom 4500 mail som myndigheten skickat vid deras interna utredning och sättet att tänka och skriva om farliga kemikalier var oroande.
Flera saker minskar möjligheterna till ökad plaståtervinning genom att förpackningarna sorteras fel:
A) Ett blandavfall är svårare att materialåtervinna, högre krav kommer att ställas på renhet i framtiden, därav EU:s lagstiftning som nu Sverige implementerar gällande skiljandet av förpackning och innehåll.
B) Om farliga kemikalier slängs i vanlig återvinning minskar takten för substitutionen av farliga kemikalier mot kemikalier som utvecklats i linje med EU:s nya kemikaliestrategi dvs att om möjligt helt utesluta farliga kemikalier och i andra hand minimera koncentrationerna. Detta då verksamheter för enkelt blir av med något som egentligen skulle hanterats som farligt avfall.
C) Bränder. Allt material brinner upp samt risker för andra onödiga utsläpp.
Ett tydligt exempel på onödigt bildande av farligt avfall är Naturvårdsverkets eget huvudkontor. På besök under våren på ett seminarium gällande just ökad plaståtervinning och farliga kemikalier i samarbete med Kemikalieinspektionen presenterade man just idén om att undvika farliga kemikalier. På kontoret stod ett dussintal halvtomma handspritsförpackningar som gått ut i datum året innan. Vi kontaktade tillverkaren som upplyste om att förpackningarna bör slängas. Efter det kontaktade vi ansvarig för seminariet som undrade ”Vad händer med gammal handsprit, kan den bli för gammal?”. Efter att ha förklarat att kemikalier som allt annat påverkas över tid av temperatur, ljus mm och att vi inte kunde veta huruvida hanspriten fortfarande fungerar men att deras leverantör gav rådet att hantera det som avfall var vårt svar.
Om Naturvårdsverket hade valt en produkt som aldrig bildar farligt avfall för handhygienen på kontoret hade ett utgånget datum inte varit ett problem och förpackningarna skulle istället kunna materialåtervinnas. Nu blir det istället en hantering av farligt avfall då Naturvårdsverket själva valt att bedöma tomma handspritsförpackningar som farligt avfall.
Vi ställde frågan till tre av Sveriges ledande städbolag när en handspritsförpackning byts ut på kontor runt om hos deras kunder. Svaret var att det är när det är mellan 5-7% kvar på botten i förpackningen dvs 40-50 pumptryck eftersom annars blir kunderna irriterade av det står tomma förpackningar runt om i lokalerna. Ingen står och väntar på att förpackningarna ska bli helt tömda de byts för att garantera funktion till den som vill rengöra händerna.
Nominellt tömda förpackningar existerar alltså i princip bara i teorin. I en fråga till MSB:s expertis inom LBE brandfarliga och Explosiva varor undrade vi om det är rimligt att bedöma en förpackning som upplevs som tom men som inte öppnats, ångats ur, droppats ur eller hanterats på annats sätt? Svaret var att det är varken rimligt eller schyst mot resten av avfallskedjan. Någon typ av åtgärd bör göras med förpackningen för att den ska kunna anses som fri från faror.
När debatten blossade upp där vi argumenterade för att handspritsförpackningar ska hanteras som farligt avfall i normalfallet, istället för tvärtom, blev kemikaliebolagens branschorganisation mfl aktiva i att driva lobby för det motsatta.
Naturvårdsverket översvämmades av mail och telefonsamtal från landets kommuner och regioner där brukarna som under många år hanterat handspritsförpackningar som de upplevde som tomma som plast. Tanken på den administration och de kostnader som farligt avfall driver är något de flesta verksamheter vill undvika. Det ska man undvika men det är vid köptillfället man ska undvika den risken inte vid soptunnan. Det är dags att börja tänka efter före som vi skrev i vår artikel.
Det råder även en stor kunskapsbrist hos användarna om den stora påverkan farliga kemikalier gör på miljön under hela sin livscykel vilket kan vara en förklaring till att man tycker att om man bara slänger den i plasten gör man något bra.
Kommunerna skulle även behöva köpa fler utsläppsrätter för att elda upp det farliga avfallet vilket skulle vara kostnadsdrivande. Men att sortera produkter fel och ta genvägar är inte hållbart.
Om vi väljer en godtycklig hantering av farligt avfall ökar riskerna för att saker hanteras felaktigt i större sammanhang.
Det finns i princip inga tomma förpackningar och det mest hållbara är inte att slänga fel produkter i plaståtervinningen utan det är att vara noggrann vid sorteringen samt att i bästa fall helt undvika produkter som bildar farligt avfall. Den omställningen kommer att fördröjas av en felaktig hantering av farliga kemikalier som ofarliga.
Vi har även kopierat Arbetsmiljöverket i mailet då handsprit inte bedömts som kemisk riskkälla på någon arbetsplats vi besökt trots det uppenbara riskerna och att ej nominellt tömda förpackningar i detta fallet utgör en arbetsmiljörisk i hela avfallskedjan.