De nordiska diskussionerna om infektionskontroll var ganska intressanta(https://www.gu.se/en/biomedicine/2nd-nordic-seminar-on-infection-control), men jag kunde inte låta bli att notera en betydande lucka i tillvägagångssättet. Ordet ”Prevention” från Världshälsoorganisationens (WHO) uttryck ”Infection prevention and control” verkade saknas inte bara i seminariets titel utan även som ett centralt begrepp.
Huvudfokus verkade ligga på hur man hanterar infektioner när de väl uppstår snarare än hur man förhindrar att de uppstår överhuvudtaget. Detta var lite förvånande med tanke på den globala betoningen på förebyggande åtgärder som en nyckelstrategi inom hälso- och sjukvården.
Dessutom blev jag något förvånad över det bristande intresset bland deltagarna för hygien i allmänhet. Det var oväntat att höra någon som Agnes Wold, som anses vara inflytelserik inom detta område, säga ”Handhygien är inte min grej.”. Denna inställning verkade vara genomgående bland deltagarna, vilket tyder på att åsikterna var mer förankrade i befintliga rutiner snarare än evidensbaserade metoder.
Det som var särskilt oroande var den totala avsaknaden av maskanvändning under seminariet, trots att det fanns hostande personer i rummet. Jag såg inte heller någon som använde en handhygienprodukt från sin väska eller ficka under de två dagar jag deltog i evenemanget. Att skaka hand var det normala sättet att presentera varandra. Dessutom var automaterna vid ingångarna till anläggningarna i mycket dåligt skick – korroderade, uttorkade och synligt smutsiga. Denna brist på uppmärksamhet på hygien skapade intrycket att hygien inte var en prioritet i Sverige eller Norden, och att vårdrelaterade infektioner inte var ett betydande problem, vilket motiverade endast grundläggande tvål- och vattenhygien på toaletter.
Ur ett patientperspektiv var det oroande att höra att det verkade finnas en rådande uppfattning om att vårdgivare inte är ansvariga för infektioner som smittar i vårdmiljöer. Logiskt sett bör de bära ett betydande ansvar. De som ansvarar för att skapa och genomföra protokoll för att upprätthålla en säker miljö för patienter, baserat på den senaste kunskapen, liksom de som tillämpar dessa protokoll, har ett stort ansvar för att upprätthålla dessa standarder. Om en patient drabbas av en infektion på grund av vårdgivarens bristfälliga hygienrutiner är det uppenbart att vårdgivaren har brustit i sitt ansvar.
Med tanke på att alla deltagare ofta använde sina mobiltelefoner skulle det dessutom ha varit relevant att fråga när de senast rengjorde sina telefoner. Många kirurger använder sina telefoner även i operationsmiljöer, vilket understryker behovet av nya hygienstandarder inom sjukvården för att skydda patienterna från infektionssjukdomar. Rena händer är till föga nytta om de ständigt är i kontakt med kontaminerade telefoner. Internationella studier har visat att nästan hälften av telefonerna bar på coronaviruset i sjukhusmiljöer.
Jag hade förberett mig på att diskutera för- och nackdelar med olika desinfektionsmetoder på seminariet. Men jag insåg snabbt att vi inte ens hade tagit det första grundläggande steget att erkänna att rena händer är av största vikt. Det fanns alltså inget behov av att diskutera hur man uppnår renlighet och säkerhet. Denna insikt stämde bättre överens med den allmänna uppfattningen att ”pandemin är över”, vilket var förvånande med tanke på den potentiella expertis som finns för att förhindra framtida virus- och bakterieutbrott.
Dessutom var kunskapsbristen hos en professor som arbetar med luftburen smitta och som hävdade att ”det inte finns några problem kopplade till etanol” och ”etanol torkar inte ut händerna” ganska chockerande. Detta påstående motsäger erfarenheten hos många som använder alkoholbaserade handdesinfektionsmedel och ofta behöver handkräm för att motverka torrhet. Att arbeta med luftburna frågor och bortse från att etanol är en flyktig organisk förening (VOC) som kan producera skadliga partiklar eller att inte känna till de potentiella farorna med alkoholbaserade produkter är oklokt. Vissa av dessa problem anges till och med på produktetiketter med varningar som ”Explosivt” och ”Brandfara”. Läs mer om studien som genomfördes av FFI om att en övergång från etanol till alkoholfri desinfektion kan minska antalet partiklar i luften med 30-60%.
Slutligen är det värt att ifrågasätta om ett ämne som nyligen klassificerades som cancerframkallande i klass 1, som etanol, bör vara en standard inom sjukvården och regelbundet appliceras på vår hud. Denna fråga förtjänar en djupare undersökning, särskilt i samband med vårdmiljöer där säkerhet och långsiktig hälsa bör vara av största vikt.
På Hygiene of Sweden förser vi flera internationella sjukhus med vår lösning för handhygien som gjorde övergången från ehtanol baserad på:
- Effektivitet: BioPolymer+ är mer effektivt mot komplexa virus och ger ett långsiktigt skydd, vilket är viktigt för att upprätthålla en säker och hälsosam miljö.
- Arbetsmiljö: Denna produkt avger inga flyktiga organiska föreningar (VOC), vilket gör den säkrare för arbetsmiljön. Dessutom utgör den ingen risk för brand eller explosion, vilket är avgörande för säkerheten.
- Missbruk: Den eliminerar risken för missbruk, som kan vara relaterat till felaktig användning eller konsumtion av etanolbaserade produkter.
- Klassificering av etanol: Etanol klassificeras som carcinogen (cancerframkallande ämne) i klass 1. Denna klassificering ger upphov till farhågor om dess långsiktiga säkerhet.
- Inkluderande: Den alternativa produkten är mer inkluderande eftersom den inte skapar problem för olika grupper av människor, inklusive de med allergier, astma, religiösa restriktioner, torr hud, psoriasis eller personliga preferenser.
- Hållbarhet: Denna produkt är mer hållbar eftersom den kräver låg energi för produktion och undviker den fossilbränsleintensiva process som används vid etanolproduktion. Hänvisning till en miljövarudeklaration tyder på ett engagemang för miljöansvar och öppenhet.
I Norden fortsätter vi att arbeta med lobbying för att utvärdera smartare desinfektionsmetoder för att möta framtida utbrott och det allt mer oroande problemet med multiresistenta bakterier.
Där förebyggande av infektioner är avgörande för att begränsa användningen av antibiotika.
Anders Karlsson, deltagare från Hygiene of Sweden
SAFETY INFORMATION
Use disinfectants safely. Always read the label and product information before use.
Biocider ska användas på ett säkert sätt. Läs alltid igenom etiketten och produktinformationen före användningen.