Handsprit har länge varit den gyllende standarden inom vården för handdesinfektion. Att ”sprita” händerna har blivit ett begrepp.

Efter en global spridning av Corona viruset bör en debatt inom Vårdhygienavdelningarna i regionerna runt om i landet bli aktuell. Metoder inom vården skall bygga på evidensbaserad fakta och nu vet vi att Corona gick inte att stoppa med all världens sprit. Det finns anledning att tro att det kommer framtida pandemier med andra patogener i spåren av klimatförändringar. Då blir innovation och utveckling inom vården extra viktig då vården många gånger också är tongivande för övriga samhället gällande smittskydd.

Men så länge man fortsätter använda kemikalier som är klassificerade med faror skall lagarna kring det följas.

Dagligen används stora mängder desinfektionsmedel inom svensk sjukvård i linje med föreskrifterna för basal hygien.

I föreskriften SOSFS 2015:10 om basal hygien i vård och omsorg framgår under paragraf 5

d) Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras.

Rutinerna i hygienprotokollen är fastställda av regionernas vårdhygienavdelningar och bygger på kraven från Socialstyrelsen gällande hygien.

I regel finns inget alternativ till sprit för handdesinfektion på sjukhusen. Undantaget specialavdelningar där man inte kan ha etanol pga brandfara, missbruk, VOC eller allergi/astma.

I patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att personal inom vården själva är ansvariga att fullgöra sina arbetsuppgifter. ( § 2).

En av dessa uppgifter är att följa de protokoll som vårdhygienavdelningarna sätter upp. Region Stockholms centrum för arbets- och miljömedicin har dokumenterat att många inom vården får skador på sina händer.  Var 5:e person inom vården drabbas.

”Vårda händerna” heter kampanjen som Centrum för arbets- och miljömedicin kör och som är framtagen i samarbete med vårdhygienavdelningen i Region Stockholm.

Torra händer leder till ökad smittspridning.

Handsprit är att föredra framför tvål och vatten presenteras i kampanjen.

Hur påverkar torra händer patientsäkerheten?

»Följsamheten till hygienrutiner kan dock vara svår för de grupper av vårdpersonal som har skadad hud …« – Ur artikeln Handsprit mer skonsamt än tvål och vatten, Artikel i läkartidningen nr 1–2 2010 volym 107

Etanol är klassificerad med både fysikaliska och kemiska risker. I CLP som en del av REACH den Europeiska kemikalielagstiftningen har flera faror med etanol dokumenterats.  I tillägg till befintlig märkning föreslås ny ytterligare 4 nya risker med etanol gälla (Utrett av Grekiska kemikaliemyndigheten). Läs mer om det på:

Idag märks förpackningarna med flamman och utropstecknet. På grund av den låga flampunkten samt att det kan uppstå irritation i ögonen vid kontakt.

Flam. Liq. 2, H225  (Brandfara – Befintligt märkningskrav)

Eye Irrit. 2, H319 (Ögonirritation – Klassning indikerad i CLP dosssier, REACH)

De nya farorna som dokumenterats gäller inte olyckor utan påverkan på organ och påverkan från luften (ångor).

Repr. 2, H361d (Fosterskador – saknar märkning)

Lact., H362 (Påverkan av spädbarn genom bröstmjölk – saknar märkning idag)

STOT SE 3, H336 (Kan skapa dåsighet och yrhet – saknar märkning idag)

STOT RE 2, H373 (Kan skada organ genom exponering över tid – saknar märkning idag)

Till detta kommer att etanol har dokumenterats att vara  cancerogen. (Källa WHO).

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) ska alla risker bedömas och dokumenteras och finnas tillgängliga för arbetstagarna.

”Alla kemiska risker ska hanteras i enlighet med föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Där finns regler om arbetsgivarens skyldighet att undersöka och riskbedöma för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert. Arbetsgivaren ska fastställa hanterings- och skyddsinstruktioner och andra rutiner så att arbetet kan utföras säkert. Arbetstagarna ska få information om riskerna. Dokument om produkterna och riskbedömningen ska finnas tillgängliga för arbetstagarna.” – Arbetsmiljöverket, e-post

Nu när den gyllene standarden används mer som regel än undantag, hur har då riskerna med etanol i handhygienprodukter dokumenterats inom vården?

Dokumentationen saknas. Inga risker har bedömts, hanterats eller dokumenterats. 

I bästa fall hanteras förvaringen enligt lagen om LBE (Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor) men inget sjukhus vi frågat har dokumenterat arbetsmiljöriskerna.

Uppenbara risker med etanol på en arbetsplats

• Missbruk (av personal men även av andra, i januari månad låste en patient in sig på en toalett på Danderyds sjukhus och drack alogel enl. uppgift)
• Brand
• Olyckor (tex stänk i ögon)
• Torra händer
• VOC (Inandning av ångorna)
• Ökad smittspridning pga vårdgivare undviker etanol pga skadad hud (dokumenterat problem)

Rimligt att riskbedöma

• Stor exponering av etanol på huden över lång tid, påverkan på hud och absorberas den? Etanol är cancerogen, kan det påverka organ över tid?

Danderyds sjukhus svarade följande på frågan vilka risker som bedömts gällande alkoholbaserad desinfektion.

Återigen ser vi i samhället, denna gången sjukvård, att man väljer att köpa in farliga kemikalier och sedan hantera dem som ofarliga kemikalier.

Följ vårt arbete med att öka kunskapen om farliga kemikalier och hur det påverkar oss människor och vår miljö under kampanjen #THINKGREEN. Läs mer på www.hygieneofsweden.com/sv/thinkgreen