####

Svar till Anna Melvås, BPHR:s artikel i Dagens Medicin.

####

Inget har missförståtts från vår sida. Utan styrmedel stannar allt i status quo. Detta med nuvarande lösningar som inte fungerar på ett rimligt sätt. 

Nedrustningen av hygienlösningar pågår runt om i samhället. Det kan med stor sannolikhet bevittnas i din närmaste livsmedelsbutik trots att Covid19-pandemin fortsatt är pågående och att kombinationen  livsmedel och hygien är avgörande för vår hälsa och säkerhet.

Är folk verkligen trötta på rena händer och att vara friska? 

Nej, man är trött på starka kemikalier som torkar ut huden, svider och skapar eksem eller andra obehag. 

Hygien behöver inte vara ett nödvändigt ont. 

Nya lösningar måste till som både känns skönare att applicera och är mer effektiva än tidigare kemikalier. En punktskatt ökar därför hygienen i samhället då det gynnar utvecklingen av lösningar som innehåller mindre mängder av starka kemikalier. Hygien har varit ett i princip innovationsfritt område de senaste 100 åren, där det enda som tillkommit är mer frekvent applicering av tidigare använda kemikalier.

I Region Stockholm har en av fem inom vården dokumenterat skador på huden på händerna. Rådet från Medicinskt Centrum och Vårdhygien Stockholm för att minska skadorna är att välja sprit framför tvål och vatten. 

Därför är punktskatten ett viktigt verktyg för att driva utvecklingen av fler användarvänliga alternativ på marknaden.

Huden har ett större samband med hygien än att produkten appliceras och gnids in i den. Känslan på huden är också avgörande för hur troligt det är att vi använder desinfektionsmedlet regelbundet. Regelbundenhet är en nyckelfaktor för en hög nivå av hygien. Det räcker inte alltid med att man duschade igår. 

Hygienprotokoll, flygande inspektioner och utbildningar i basala hygienrutiner i all ära men om man väljer ett sätt att hålla hygienen med ett lågt motstånd hos användaren ökar sannolikheten att det används. 

I USA har man gått längre. Där sitter nu filmkameror på dispensers, enkäter delas ut till patienter där första frågan är ”desinficerande doktorn händerna när möttes?”

Inom sjukvården i USA har jag träffat kirurger som berättar om att man lurar kameran men undviker alkogelen för man vet hur den skadar huden. 

Vi argumenterar därför för en punktskatt som styr marknaden mot ökad hygien med fler produkter på marknaden som både personal och patienter vill använda. Då behövs inga kameror.

Ett undantag kommer säkert att göras av politikerna då det är lätt att tro att man gör något av godo när det handlar om hygien.

Många har svårt att se kopplingen mellan att en produkt både kan vara avsedd för ett gott syfte och samtidigt skapa problem. Alkoholbaserad desinfektion är ett exempel på en sådan produkt.

Därför blir beslutet, som vi tror kommer att fattas av politikerna med att exkludera hygien från punktskatten för bekämpningsmedel, ett steg för lägre hygien med en fortsatt stor marknad för kemikalier som svider och irriterar huden.