I kölvattnet av covid-19-pandemin blev handdesinfektionsmedel en mycket eftertraktad vara, och många privatpersoner och företag började lagra alkohol för desinfektionsändamål. Även om avsikten att prioritera folkhälsa och säkerhet är lovvärd, är bunkring alkohol som desinfektionsmedel ohållbart och medför olika utmaningar. I denna artikel undersöks orsakerna till varför detta tillvägagångssätt är problematiskt och alternativa lösningar föreslås för att upprätthålla effektiva saneringsmetoder utan att bidra till långsiktiga hållbarhetsproblem.

1. Kortsiktiga störningar i leveranskedjan: Den plötsliga ökningen av efterfrågan på alkohol som desinfektionsmedel under pandemin belastade leveranskedjan, vilket ledde till brist och prisökningar. Panikköp och hamstring förvärrade dessa störningar, vilket ledde till att många privatpersoner och vårdinrättningar inte hade tillgång till nödvändiga saneringsprodukter. Sådana obalanser på marknaden visar hur sårbart det är att förlita sig på alkohol som desinfektionsmedel, eftersom det skapar en ohållbar cykel av knapphet och överflöd.
2. Konsekvenser för miljön: Massproduktion och konsumtion av alkoholbaserade desinfektionsmedel har betydande miljökonsekvenser. Framställning av alkohol kräver energiintensiva processer, inklusive odling av råvaror som majs, vete eller sockerrör och efterföljande destillering. Dessutom bidrar tillverkning, förpackning och transport av desinfektionsmedel till koldioxidutsläpp och genererar plastavfall. Lagring av alkohol förvärrar dessa problem, tär på naturresurserna och bidrar till föroreningar, avskogning och klimatförändringar. Nu när många stora lager av alkoholbaserade produkter som bunkrats går ut i datum skapas nya onödiga CO2 utsläpp, farliga transporter, destruering och plastavfall.
3. Konkurrens med sjukvårdssystem: Bunkerlagring av alkohol för saneringsändamål konkurrerar också med behoven hos sjukvårdssystem och nödvändig personal. Medicinska anläggningar, inklusive sjukhus och kliniker, är starkt beroende av desinfektionsmedel för att upprätthålla rigorösa hygienstandarder. Genom att hamstra alkoholförråd berövar individer oavsiktligt sjukvårdspersonal de resurser som behövs för att säkerställa säkra metoder, vilket äventyrar folkhälsoarbetet och förmågan att effektivt reagera på nödsituationer. Att använda alkoholbaserade desinfektionsmedel för desinfektion är inte säkert för patienterna eftersom det råder brist på dessa under pandemier.
4. Avledning av etanol från andra industrier: Alkohol, särskilt etanol, är en mångsidig förening som ofta används inom olika branscher, inklusive läkemedel, biobränslen och kosmetika. Den överdrivna lagringen av alkohol för saneringsändamål avleder den begränsade tillgången från dessa industrier, vilket leder till störningar i deras verksamhet. Läkemedelsföretag behöver till exempel etanol för att tillverka mediciner, och avledning av denna viktiga ingrediens kan påverka tillgången på viktiga läkemedel, vilket i slutändan påverkar folkhälsan i större skala.
5. Nya hälsorisker: Alkoholbaserade desinfektionsmedel har viss effekt när det gäller att bekämpa virusspridning, men långvarig överdriven användning kan innebära hälsorisker. Konstant användning av desinfektionsmedel med hög alkoholhalt kan torka ut huden och leda till dermatologiska problem och irritation. Dessutom kan alkoholbaserade desinfektionsmedel bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens, eftersom de dödar både skadliga och nyttiga bakterier, vilket kan försvaga kroppens naturliga försvar mot infektioner.

Hållbara alternativ: För att minska ohållbarheten i att bunkra alkohol som desinfektionsmedel är det viktigt att utforska alternativa lösningar. Mer hållbara desinfektionsprodukter kan minska koldioxidutsläppen från både produktion, transport, lagring, användning och återvinning.

Läs mer om de hållbara fördelarna med BioPolymer+ i miljövarudeklarationen som du hittar här: www.biopolymerplus.com.

Anmärkning

Låt oss komma ihåg att vi kan bli sjuka av våra egna händer när vi ständigt rör vid vårt ansikte. Det är dock viktigt att vara medveten om att spridningen av skadliga mikrober ofta sker genom kontakt med andra människors händer och ytor. Att begränsa andra personers tillgång till desinfektionsmedel är därför drekt kontraproduktivs till syftet att förhindra spridning av sjukdomar.